Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Tänk om ”idioten” råkar ha en poäng?

Lyssna på bokaktuella Andreas Bergh

Annons
Filterbubbla kom 2016 in som nytt ord på Språkrådets och Språktidningens lista. Men våra

Vi tenderar att tro att utvecklingen i samhället och världen är sämre än vad den är, och vi skyller det gärna på våra ideologiska motståndare. Det är mänskligt.

När vi förstår detta kan vi förbättra oss själva och därmed få en bättre samhällsdebatt.

Det är i stora drag vad nationalekonomen Andreas Bergh skriver i boken "Två filter" som ges ut av tidskriften Liberal Debatt. Undertiteln lyder: "Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig".

Ibland är människor överdrivet oroliga, påpekar Bergh som forskar om bland annat tillit. Ett tydligt exempel på "negativism" visade sig när stiftelsen Gapminder ställde frågor om tillståndet i världen. Frågorna handlade bland annat om inkomstfördelning, fattigdom, hur stor andel som är vaccinerade eller hur många som kan läsa och skriva.

Svenskarna som deltog i undersökningen trodde att situationen var värre än vad den faktiskt är. Mönstret var tydligt. Bergh konstaterar att forskningen om psykologi visar att vi, även när vi ser positivt på vår egen situation, "tenderar att uppfatta utvecklingen i samhället i stort som negativ".

Och på samma sätt som "in real life" verkar vi söka likasinnade i så kallade "filterbubblor" på nätet.

Det är helt enkelt trevligt att få sin verklighetsuppfattning bekräftad. En amerikansk undersökning visade att såväl konservativa som liberaler, det vill säga liberaler i amerikansk politisk kontext, blev upprörda av att läsa informationstexter som gick emot den egna uppfattningen. Många valde att ifrågasätta den nya informationen, i stället för att ifrågasätta de egna åsikterna. Oavsett var vi står politiskt är det alltså mänskligt att skapa sig ett ideologiskt filter.

I debatten om "fake news", Donald Trumps valframgångar i USA, Sverigedemokraternas i Sverige, filterbubblor och hur internet påverkar demokratin målas ofta en dyster bild upp. Jesper Strömbäck, professor i journalistik som skrivit om det nya medielandskapets påverkan på demokratin, har påstått att vi har fått ett "desinformationssamhälle".

Berg påpekar att inte ens Strömbäcks egna källor ger stöd för påståendet om desinformation. Inget säger att mängden desinformation skulle ha ökat snabbare än mängden information. Trots det har Strömbäcks påstående okritiskt spridits vidare i medier.

Bergh poängterar att vi har gjort en hel del rätt, och att vi kan bli bättre. Internet kan likaväl påverka demokratin positivt.

Det är ovanligt - och efterlängtat - med en bok som saknar en tydlig "åsiktsposition". Här ges ris och ros åt olika ideologiska läger. Både välfärdsstatens och marknadsekonomins styrkor lyfts fram. Bergh refererar till såväl liberalen Johan Norberg som nationalekonomen Tino Sanandaji. I den infekterade migrationsdebatten är de varandras motståndare, men här får relevanta saker som de uttryckt stå i centrum.

I stället för att reflexmässigt dumförklara folk som tycker annorlunda, och heja på "ett lag", behöver vi alla utmana våra "bubblor". Tänk om meningsmotståndaren har intressanta poänger?

Annons
Annons
Annons