Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Mindre ofta bättre i vården

Insändare

Jag har nyligen deltagit i en ledarskapskurs som ingår i min AT-läkartjänst i landstinget Västmanland. Vi fick lära oss vikten av god kommunikation. Tydliga riktlinjer och positiv feedback ger en välfungerande arbetsplats och motiverade medarbetare, vilket ger förutsättningar för utveckling och förbättringsarbete.

Som AT-läkare har jag en tjänst med placeringar runt om i landstingsorganisationen, från högspecialiserade avdelningar till primärvård. Just nu gör jag min medicinplacering på Köpings lasarett.

Innan min AT-tjänst har jag arbetat inom vården i landstinget Dalarna, därav flera år på Avesta lasarett. Där har det skett neddragningar under många år. Vårdplatser har reducerats och akutmottagningen har varit nedläggningshotad mer än en gång.

De argument som lyfts fram i debatten om Avestaakutens vara eller inte vara har handlat om besparingar och effektivisering. Verksamheten skulle centraliseras. Centralisering har med en naturlags självklarhet varit synonymt med effektivisering och besparingar.

Tack vare starkt engagerade medarbetare finns Avestaakuten ännu kvar. Landstinget Dalarna hade förra året stora ekonomiska besvär med nya kraftiga besparingskrav som följd.

Jag har haft förmånen att arbeta på medicinkliniken i såväl Avesta som Köping och slås av den effektiva och kvalitativa vård som bedrivs där. Med effektiv vård menar jag att rätt saker görs på rätt vårdnivå, och att kompetens för detta byggts upp under lång tid.

Det jag sett och ser på både medicinkliniken i Avesta och Köping korta och obyråkratiska beslutsvägar. Läkare och övrig personal besitter en bred kunskap.

Kunskapsutbyte är ett honnörsord. Det märks inte minst inom ST-läkarkåren som tillsammans med överläkare handleder bland annat AT-läkare. Denna kunskapsförmedlande och öppna kultur borgar för nyrekryteringsmöjligheter.

Ansvar tas för att vårdkedjor skall vara så optimala som möjligt. Den mindre organisationen gör sig ständigt påmind.

Den tid jag tjänstgjort har det dock ofta varit överbelagt, alltså saknats vårdplatser. Ofta har så även varit fallet på medicinkliniken i Västerås.

Jag upplever att läkare och övrig vårdpersonal på Köpings lasarett osannolikt ofta lyckas pussla ihop en lösning på dessa besvärliga situationer. Beslutsfattande läkare och vårdkoordinator har god överblick, vilket det mindre sjukhuset ger förutsättningar för.

Varför säger jag detta? Därför att jag är frustrerad över att åter höra viskningar och rop om besparingar i en verksamhet som inte borde behöva lägga tid och kraft på att argumentera för sin existens. Även trött på att vårdpersonal så sällan offentligt får den uppskattning de är värda.

Som skattebetalare bosatt i periferin undrar jag också varför centralisering med självklarhet skulle bidra till en bättre, effektivare och billigare vård, och för vem? Och hur värderar man ovan nämnda kvalitéer i en organisation? Vad kostar det att bygga upp en ny verksamhet om den flyttas eller personal flyr!

Jag hoppas och tror dock att medicinkliniken i Köping inte skall vingklippas till flygoduglighet och att landstinget Västmanland lyckas behålla kompetensen på Köpings lasarett.

AT-läkare medicinkliniken i Köping

Jörgen Söverstad

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons