Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Vi dömer inte, vi pixlar

Debatt

Var femte svensk nyhetskonsument misstror medierna. Det tar vi på största allvar.

Men min tro på mediernas och journalistikens oberoende och på pressetiken är bergfast. Därför lanserar mediernas branschorganisation TU – Medier i Sverige i dagarna en informationskampanj för att lyfta fram hur medierna arbetar journalistiskt.

Hur medier som Bärgslagsbladet/Arboga tidning och andra nyhetsmedier tar ansvar för vad de publicerar, deras etiska överväganden och trovärdighet. Mediernas trovärdighet har ifrågasatts förr, men med en stor skillnad.

Tidigare har misstroendet baserats på att allmänheten ville se en ökad hänsyn från pressen. I dag önskar många motsatsen. Medierna misstänks numer för att mörka, att inte berätta sanningen.

Kritiken styrs inte minst av främlingsfientliga krafter. Många i Sverige tror att det skulle finnas en dold politisk agenda hos medierna. Och att medier mörkar relevant information, till exempel för att skydda vissa samhällsgrupper eller en smal åsiktselit.

Mediernas trovärdighet och frihet är frågor som inte minst Bärgslagsbladet/Arboga tidning rapporterat om och stått upp för vid flera avgörande tillfällen.I dag ser vi stora skillnader i hur befolkningen tar del av nyheter. Hälften av oss som lyssnar, läser eller tittar på nyheter gör det framför allt via de traditionella kanalerna, som dagspress, radio och tv.

Det visar en ny studie som bland annat flera stora tidningar och public service-bolagen står bakom. Varannan svensk läser till exempel en tryckt dagstidning en vanlig dag.

Den andra hälften visar upp ett annat mönster. Den vänder sig i mindre utsträckning till etablerade medier och söker i stället information från andra kanaler.

Ungefär var femte nyhetskonsument uttrycker till och med en aktiv misstro till de traditionella medierna.Men det finns en sak som de båda grupperna säger sig ha gemensamt.

Att de värdesätter opartiskhet och saklighet. Vi menar att det inte finns en bättre garant för kvalificerad, saklig och opartisk rapportering än kraftfulla nyhetsredaktioner.

Det är i de etablerade mediehusen som den källkritiska kunskapen är som mest utbredd. Och det är där insikterna i det journalistiska hantverket är som djupast.

Men vi måste bli ännu bättre på att förklara vad vi gör och varför vi gör på vissa sätt.I kampanjen vill vi, som ett första steg, belysa pressetiken. Att vi har ett fungerade självreglerande pressetiskt system i Sverige och att vi har haft det i 100 år. Det är ett system som guidar redaktionerna i det dagliga nyhetsarbetet och ger den som känner sig felaktigt behandlad möjlighet till upprättelse.

En av punkterna i pressetiken är att vara försiktig med namn och bild på brottsmisstänkta. Varför det? Jo, för att det är brottet som är nyheten. Inte vilken religion, sexualitet eller politisk åsikt den misstänkte har.

Nyhetsmedier ska alltid berätta sanningen. Men journalisterna tar hänsyn till dem de skriver om. Och inte bara till dem, utan också till deras barn och familjer.

Vi är självkritiska. Vi måste bli ännu bättre på att förklara det vi gör. Men vi kompromissar aldrig när det gäller journalistikens kärnuppdrag. Vi ska fortsätta att vara källkritiska, redovisa fakta, granska kritiskt och hålla hög relevans.

Det är sanna, riktiga nyheter. Och vi dömer inte, vi pixlar hellre.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons