Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Mediekrisen är ingen läsarkris, kulturministern

+
Läs senare
Debatt

Det finns många vägar framåt för att hitta lösningar på branschproblemen skriver Mittmedias utgivare i ett debattinlägg.

När kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i morgon, torsdag 8 september, besöker Mittmedia och Gävle ser hon en liten men viktig del av all den lokala kvalitetsjournalistik som våra 1600 anställda bedriver idag i våra 28 morgontidningar, på våra 19 nyhetssajter, i nyhetsappar, gratistidningar och radio.

Vår verksamhet täcker 64 kommuner och mer än en tredjedel av Sveriges yta, men även om vi är ett stort företag så är det inte den stora bilden som är vår – det är den lilla, lokala och den enskilda människans perspektiv vi tar. Utan vår bevakning av lokalsamhället skulle ett demokratiskt underskott uppstå.

I vårt spridningsområde har vi idag två miljoner unika besökare i veckan, 360 000 prenumeranter och 860 000 läsare av våra dagstidningar varje dag.

Det finns en begynnande mediekris, ja – men det finns ingen läsarkris.

Fler än någonsin vill läsa det vi gör, men allt färre vill betala för journalistik, och annonsörerna väljer globala aktörer som Google och Facebook, istället för våra lokala.

Vi ser behovet av en digital transformation samtidigt som det är nödvändigt att fortsätta att ge ut dagstidningar till våra prenumeranter. Mittmedia har sedan flera år tagit en förstaposition i att ställa om digitalt, och vi har satsat hårt på att göra vår utgivning effektivare. Det är vårt ansvar att säkra den lokala utgivningen, och vi jobbar dagligen på att leta nya sätt att jobba smartare och mer kostnadseffektivt samtidigt som vi inte vill ge avkall på kvaliteten i vår journalistik.

Det finns många vägar framåt som undviker det stup kulturministern så målande beskrivit i en intervju i Dagens Nyheter.

Men då krävs det nytänkande, och genomtänkta svar på några frågor:

Kulturministern besöker Gävle, en av få tvåtidningsorter i landet idag. Skulle ett ändrat presstöd kunna säkra mångfalden? Ett stöd som främst går till att stötta andratidningar att vara kvar i print i en tid då omställningen gäller alla tidningar och en framtid som är i huvudsak digital, är minst sagt föråldrat. Ett mer allmänt stöd till medieföretag är att föredra, och skulle hjälpa till att hålla fler orter utanför den fruktade medieskuggan.

Reklamskatten ska sänkas från årsskiftet, det är bra. Men borde den inte tas bort helt? En skatt på tryckta mediers annonsintäkter, när tryckta medier kämpar mot Google och Facebook som skattar utomlands, det hjälper oss inte att klara den digitala transformationen bättre, och bidrar till hotet mot journalistiken.

Hur ska relationen mellan dagstidningarna och Public Service se ut? Vi försöker ta betalt digitalt, samtidigt är SVT och SR gratis på nätet. De gamla förhållandena var enkla, radion gör radio och tidningen en tidning, men när allt konvergerar förändras också uppdraget, och bör då omformuleras. Det är kombinationen av en mängd oberoende och privatfinansierade dagstidningar och ett starkt Public Service som varit styrkan. Tidningarna har alltid befunnit sig i ett ekosystem med Public Service, men den känsliga balansen är på väg att rubbas.

Ska vi även i framtiden kunna ha ett livskraftigt ekosystem, så krävs nytänkande. En av flera vägar att gå skulle kunna vara att lokala mediebolag på uppdrag levererade in till de statliga programbolagen. Den är inte så tokig som kan synas, det var ju så det startade 1924, då Sveriges Radio bildades och ägdes gemensamt av dagspressen och Tidningarnas Telegrambyrå, och TT fortsatte nyhetssändningarna ända fram till 1995.

Skulle dagstidningar kunna vara avdragsgilla, oavsett om de är digitala eller tryckta? Då är det upp till individen själv att välja hur hon tar emot sin nyhetsförmedling. Som RUT och ROT, men en demokratisk hjälp snarare än att få det fint och fixat i hemmet.

Det finns ingen avsaknad av idéer för hur vi kan gå framåt, och många frågor för ministern att fundera på. Däremot har det saknats handlingskraft från politiskt håll. Kanske är det avhjälpt nu när frågan blivit så brännande.

Förhoppningsvis kan dagens inblick i hur vi arbetar med att uppfylla vår del av det granskande, demokratiska uppdraget vare stärkande i det politiska arbetet att hitta en hållbar och långsiktig lösning för medierna.

Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad, Anders Ingvarsson, tf redaktionell chef Mittmedia, Anders Nilsson, chefredaktör Nerikes Allehanda, Carl-Johan Bergman, chefredaktör Dalarnas Tidningar, Daniel Nordström, chefredaktör Vestmanlands Läns Tidning, Arboga Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten och Sala Allehanda, Hans Lindeberg, chefredaktör Östersundsposten, Helena Nyman, chefredaktör Arbetarbladet, Karin Näslund, tf chefredaktör Sundsvalls Tidning, Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland, Lars Björklund, redaktionschef Länstidningen Östersund, Lisa Pehrsdotter, redaktionschef Dala-Demokraten, Niklas Milberg, chefredaktör Nynäshamnsposten, Olov Carlsson, chefredaktör Södertälje och Norrtelje Tidning och Thomas Sundgren, chefredaktör Hälsingetidningar.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons